Idag
var det dags för vår Pip att åka till himlen... Somliga har kanske
svårt att förstå hur det kan vara så hemskt när det är dags att gå för
en liten kanin, men vi har haft honom i SJU år! Tänk vilka människor jag
och Martin var för sju år sedan, 21 år gamla och nyinflyttade i vår
första lägenhet... Vi ville ha ett gemensamt husdjur och åkte till en
uppfödare och valde ut honom och fick sedan vänta
i flera långa veckor tills han äntligen fick komma hem! Varje kväll
fick han sitta med och mysa i soffan... Och sen kom flytten och barnen
och helt plötsligt blev han någon annans keldjur, någon som väntade
troget när man kom hem från dagis. Det var han som fick Folke att lära
sig att öppna kylen, så att han kunde sno morötter att stoppa in i
buren!
Vi kommer sakna dig vår fina vän, vila i frid! ♥ Pip ♥
Vi kommer sakna dig vår fina vän, vila i frid! ♥ Pip ♥
Iris och Pip julen 2009 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar